Under ytan
Visst får dagens blogginläggs rubrik en att nynna på Uno Svenningssons låt - åtminstone inne i huvudet? För mig är det så i alla fall. Jag tänkte för en gångs skull avvika lite från mina vanliga ämnen om kläder, mode, yta och glam, för att vädra lite känslor och tankar om något som har lite mer allvar i sig. Jag älskar allt som har med yta att göra; tycker att det är underbart att fördriva tid och förbruka energi med kläder, smink, accessoarer och träning - allt som får mig att se bra ut. När jag känner mig fin så känner jag mig oftast också bra.
Perfekt yta
Jag vet förstås att de två inte har så mycket med varandra att göra egentligen, utan att allt fokus på en perfekt yta handlar om en törst efter uppmärksamhet, beundran och att bli sedd. Inte bara förstås, men en del av det handlar om det. Jag menar inte att det nödvändigtvis är något dåligt, men ibland blir pressen att se bra ut lite för stor och då blir det bakslag - jag känner mig ful och oduglig.
Må bättre
Jag bad min mamma skaffa fram en kontakt för psykoterapi i Malmö för att gräva lite djupare i det här; se om jag kanske kan hitta några nycklar för att må bättre oavsett om jag är piffad eller ej. Må bättre i mig själv liksom. Jag tror att det är nyttigt för alla.